Sorg

Fredag 28:de
Dagen började med att jag var i väg och lämnade cellprov vilket gick bra. Det tar ca 2 -3 veckor att få provsvaret och jag hoppas innerligt att det är helt okej, orkar inte med fler motgångar ... Sen var vi till huset och läste av vattnet vilket faktiskt gick riktigt bra och vi pratade lite kring Lillan, vilket känns skönt. Men jag märker att du inte alls tycker att det finns några som helst problem förutom mig och så Lillans beteende, vilket du tycker är helt och hållet mitt fel och att det är jag som orsakar det .... hm ...

Sen skyndade jag mig hem för att hinna i tid till träffen med min studiegrupp. Vi pratade lite kring tentan vilken vi alla tre upplevde var otroligt klurig, svår och upplagd på ett helt nytt sätt. Det känns skönt att det är fler som tycker så ...

När Lillan slutade skolan åkte vi upp till mamma och pappa. Pappa kämpade på och satt upp med oss och fikade. Det är så oerhört tungt och svårt att se honom. När vi åkte hem berättade Lillan att när hon kramade morfar så släppte han henne inte ... och efter en liten stund berättade även Storan att det var precis samma sak när hon kramade honom ... det var då som jag insåg att det var sista gången ...

Det blev inte bandy för vår del, dels på grund av att det regnade och sen så hade jag helt enkelt ingen kraft ... Det blev i varje fall vinst för vårt lag :))

Lördag 29:de

På förmiddagen ringde min syster efter mig och ville att jag skulle komma, pappa hade blivit sämre ... det blev en lång dag och natt.

Söndag 30:de

Pappa dog klockan 20.33 ... jag var där, höll hans hand ... Allt blev helt plötsligt så tyst och hela världen stannade upp ...

Veckan som har gått har varit jobbig på många olika sätt. Det har som vanlig varit mycket som ska fixas. Inom mig är det endast ett stort eko av saknad, tomhet, tystnad som hörs ...

Jag fattar det bara inte ... de två männen som har betytt allra mest för mig är borta på mindre än 5 månader .... Sorgen inom mig är stor ... jag har förlorat min pappa, min kärlek, delar av min familj, mitt hem, min trygghet. Livet känns så svårt och jag vet inte hur jag ska orka ta mig igenom det här, allt bara faller ....

Idag ska jag, min syster och mamma träffa prästen och till veckan väntar begravningen ...