Skafferi

Hade en trevlig kväll igår med mycket skratt :)) jag har verkligen många underbara vänner!!! Synd att kvällarna inte är lite varmare så här års ...

Igår var min pappa och mamma hit och hälsade på :)) men det syns att det tar på krafterna för pappa att sitta och åka så pass långt i bilen, men han är tapper. Fast att det är jobbigt för honom så lever han upp av att få komma ut. De här var nog sista gången som han var hit, passade även på att visa vart jag ska flytta ...

Igår så städade jag bilen, vilket verkligen behövdes, vi köpte den i februari och det här var första gången som den blev städad invändigt ... nu ser den nästan ny ut :)) ska försöka ta mig till stugan någon dag och tvätta den utvändigt ... men det är mycket annat som jag måste prioritera innan. Har b.la. en hel trädgård som det måste fixas och donas i ....

Idag värker nacken och det strålar ut i hela vänster sida, ut i både arm och rygg :(( smörjer mig med zonsalva så gott det går, men det är inte lätt att komma åt på ryggen ... är lite rädd för att nacken "ballar ur totalt" inte blir det bättre av allt som måste göras ... Jag har en underbar mamma och syster, de kommer ner idag och ska hjälpa mig lite eftersom att jag är dålig ... min bästa svåger ska "passa" pappa ...

Idag står målning och rensning av skafferi på schema . Har ett sånt där stort gammalt skafferi som man går in i och där inne finns det hur mycket som helst ... usch som jag kommer att sakna mitt skafferi ... de är så fint och så oerhört praktiskt, jag bara älskar mitt skafferi ...

( Inte mitt skafferi, en tagen bild från nätet)

Slit

Nu är möblerna tvättade, slipade och grundade :)) sen är det "bara" att måla ... blir det bra ska jag måla köksbordet också! De är jobbigt och slitigt men jag får liksom helt "nya" möbler för en billig slant.

Annars så plockar jag och fixar hela tiden, det finns verkligen hur mycket som helst att ta tag i :(( skulle vilja ligga på badstranden och njuta av livet ... dagarna bara rusar fram och det känns som att jag endast hinner hälften ...

Lillan är med sin pappa sen i onsdags och kommer hem nästa onsdag. Jag saknar henne verkligen, de är så tomt. Men hon ringer ganska ofta så jag får i varje fall höra hennes röst :)) De kommer att bli jobbigt att endast ha hennes i min närhet varannan vecka :(( mitt hjärta blöder ... de gör så ont ... jag vill se och följa hennes utveckling varje dag ... jag vill vara och finnas vid hennes sida varje dag ... de här kommer att bli tufft ...

Jag får bara höra fler och fler saker om dej och jag förundras över vem jag egentligen har levt med i nio år ... vem har du blivit??? Undrar just hur det kommer att gå när vi ska dela på våra gemensamma ägodelar, tur att det inte är så mycket!!

Sanningen

Hur kan det vara möjligt att de människor som du pratar med tycker att du har handlat rätt?? Alla som jag pratar med blir så förvånad och tycker att det är hjärtskärande de du har gjort . Berättar du verkligen sanningen för dem?

Sanningen är att vi har haft flera jobbiga och tuffa år med många prövningar som vi har tagit oss igenom (foglossning, kolik, småbarns åren, tonåringar, husrenovering, problem med x, under 2 års tid jobbade vi emot varandra, jag har jobbat och pluggat sen ht -08 mm) tillsammans!

Sanningen är den att vi pratade om att gifta oss när du fyllde år (vilket du idag säger att det bara var på skämt?!?) men eftersom att vi var sent ute och dessutom så skulle inte alla barnen skulle följa med så "la" vi ner det hela.

Sanningen är den att du blev uppvaktad av en betydligt yngre kvinna när dina kollegor uppvaktade dig veckan innan du fyllde år (d.v.s. i mitten av februari) och att ni sen dess har inlett en relation samtidigt som ni hade ett varsitt förhållande.

Sanningen är den att här hemma var du precis som vanligt men samma dag som jag fick reda på att min pappas cancer hade spridit sig (1 april) berättade du för mig att du hade träffat en annan.

Sanningen är den att du sen fram till sista helgen i maj åkte "berg och dalbana" med mig. På helgerna hade vi det underbart och på vardagarna var du "förvirrad" men du sa hela tiden att "det här fixar vi gumman, de är klart att vi tar oss igenom det här och att vi har en framtid tillsammans".

Sanningen är den att vi en söndag morgon låg i sängen och gosade, du var hur underbar och go som helst och du "sa att du älskade mig och att det här fixar vi, de är vi!!!" Sen klev du upp gick på toaletten och gick sen ner för att äta frukost och när jag sen kom ner ungefär 5 minuter efter så tittade du på mig och sa - jag fixar inte det här, de fattar du väl? Du ville hellre vara med henne. Undrar vad som egentligen hände??

Sanningen är den att du sen dess har åkt till henne ett flertal gånger på nätterna och du har talat om för mig att hon är som en magnet och att det är hennes kropp du är ute efter ... allt för att såra och du har verkligen lyckats!!!

Sanningen är den att du sen dess har du inte varit dig likt, du har varit så oerhört elak och dum, skrikit, sagt saker för att har sårat mig , du har vid ett flertal tillfällen tagit tag i mig och gjort mig illa, du är misstänksam och litar inte på mig, du har "tappat intresset" för Lillan och bryr dig inte speciellt mycket (ringer till henne ca 2 gånger på en vecka, du vill inte ha henne hos dig så mycket), du skyller allt på mig och säger saker om mig som inte stämmer - du förvränger allt till din egen fördel, du drog och skiter fullständigt i att jag får slita med allt här hemma med allt som ska fixat inför försäljning och flytt. De enda du säger är att du har semester och att dagarna går så fort så du hinner inte med ... som om jag inte har något att göra och att jag inte har semester ...

Sanningen är den att du pratar om och till mig med samma ord och fraser som du sa till mig och alla andra om ditt förra x ... tänk att hon och jag helt plötsligt blev så lika ... och att det är så synd om dig ...

Sanningen är den att jag är så oerhört besviken på allt som jag får höra "bakvägen", du har under våra år tillsammans sprungit och baktalat mig till andra, sagt att jag är så tråkig och inte vill göra något o.s.v. ... de gör ont, är det någon av oss som har kommit med förslag och sett till att vi har gjort något så är det faktiskt jag. Du har aldrig velat göra något, allt har varit alldeles för dyrt och du har ständigt varit trött ...

Sanningen är den att du nu hittar på och gör saker som jag har gett på förslag att vi ska göra, undrar om du gör det för att såra eller om du har dålig fantasi och inte kan hitta på något eget ....

Sanningen är den att för varje dag som går blir jag starkare och jag börjar känna en tacksamhet till att det är över, den du har blivit och den du har varit bakom min rygg vill jag inte ha, jag gillar inte ögontjänare, falska människor, fega personer som inte vågar stå för vad det tycker och ta tag i saker och ting, personer som lägger benen på ryggen och flyr ...

Sanningen är den att jag faktiskt börjar tro att jag kommer att få ett bättre och mer innehållsrikt liv utan dig ... Jag börjar se en framtid ...

Sanningen är den att Livet går vidare ... och snart kan jag lägga det här bakom mig ...

Förändrad

Du var här igår och jag måste säga att jag känner verkligen inte igen dig, vem har du blivit??? Du är så elak och tänker bara på dej och ditt. De är i sorg i mitt hjärta att se att du har förändrats så totalt och om du fortsätter så här kommer du att tappa din dotter, de gör ont!!! Vetskapen om att jag har mist dig gör mindre ont, du är ju inte den du en gång var. Ditt nya jag kan jag vara utan!!

Människor börjar berätta mer och mer för mig och jag blir verkligen både ledsen, besviken och väldigt förvånad!! Vem är du egentligen och hur har du samvete??? De är så svårt att inse men att jag har blivit så totalt lurad och du har bedragit mig så och på så många olika sätt, du har varit så elak och dum .... dr Jekyll och mister Hyde ...

Jag har kontaktat en mäklare så nu är allt på rulle och det känns faktiskt bra, trots att jag inte vill sälja. Jag kan inte bo här själv det är helt enkelt alldeles för mycket jobb för att min nacke, ekonomin och för att tiden ska räcka till!

Du lämnar mig med allt jobb och allt det praktiska ska jag sköta :(( och det gör att jag verkligen märker vem du är, du skiter i allt och alla - det är liksom bara du! De enda du säger är att du faktiskt har semester, vem har inte det? Men det är ju faktiskt du som har gjort detta val och det är saker som måste ordnas ... undrar vilken planet du lever på ....

Jag är verkligen så oerhört tacksam för alla vänner och min familj som jag har runtomkring mig!!! Pappa och mamma fortsätter kämpa på och trots att de har det så jobbigt ska de komma hit och hjälpa mig, vilket känns fel men de är så envisa och de vill verkligen hjälpa mig!

Idag ska jag försöka hinna bli klar i skrubben så att jag kan börja måla möblera :)) Skafferi och den lilla toaletten tar jag en annan dag ...

Livet går faktiskt vidare och jag vet att det kommer att bli bra, ja riktigt bra!! Jag längtar faktiskt till hösten och flytten ...så att jag kan gå vidare och börja leva!!! Jag klarar mig utan dig och dessutom faktiskt bra!!!

Du

Vem är du? Jag känner inte längre igen dig … så jag måste tänka efter vem du en gång var … vem jag blev förälskad i … vem du var innan alla ”bekymmer och hinder kom i vägen” för oss och vår kärlek …

Jo just de, du är han som fick mig att känna mig trygg. Du ser oerhört bra ut, du är snygg, du är helt enkelt bara för läcker! Du är omtänksam, snäll, rar och du har ett hjärta av guld. Du var mannen i mitt liv!!! Mannen som jag trodde att jag skulle leva med för resten av mitt liv. Men vi tappade bort varandra på vägen och nu vill du inte hitta tillbaka … mitt hjärta blöder …

Du var den starka av oss, den kloka och den som alltid tänkte förnuftigt. Den som såg alla möjligheter i stället för alla hinder. Du var den positivaste av oss två! Du är rolig och jag älskade att skratta tillsammans med dig. Du utstrålade trygghet och att få krypa in i din famn var det bästa jag visste, där har jag alltid känt mig så oerhört trygg. I din famn har alla bekymmer försvunnit …

Du var den underbara bonuspappan till min äldsta dotter och jag vet att du har betytt oerhört mycket för henne och att hon kommer att sakna dig väldigt mycket. De vill jag tacka dig för, det har betytt mycket för mig också, Tack!! Men nu har du helt glömt bort henne, du bryr dig inte om henne längre … de gör ont … varför vänder du henne ryggen?? … vad har hon gjort för att förtjäna det här???

De går framåt

Idag har jag varit effektiv :)) snart är jag klar med allt röjande .... suck ... men sen står nästa projekt på tur och nästa och nästa ... känns som att jag aldrig blir klar ... det finns hur mycket som helst att fixa :(( men det blir skönt när allt blir klart!! :)) Och snart är jag faktiskt klar, har idag hunnit röjt klart i källartrappen och snart är allt sorterat och rensat från boden, så på måndag har jag bokat in soptippen ... sen är det "bara" skrubben kvar, sälja lite prylar och kontakta mäklaren ... jag ryser och mår illa när jag tänker på att huset ska säljas, jag vill inte!!! Jag vill ha en spola-tillbaka-knapp ... NU!!!

Jag har ett vitrinskåp, tv-bänk och en skänk i trä som jag funderar på att fräscha upp och måla vita ... kanske även köks- och vardagsrumsbordet ...

Vetskapen om att du aldrig kommer att komma tillbaka och att det aldrig kommer att bli vi igen, gör fortfarande lika ont och mitt hjärta blöder ... hur ska jag ta mig ur detta??? Vad ska jag göra för att kunna glömma och sluta hoppas??? Önskar att det fanns något som jag kunde göra ... men tids nog kommer alla minnen att blekna ...

Efter regn kommer solsken ... som jag längtar ... sakta sakta går jag framåt, jag börjar se en glimt av ljuset i tunneln långt långt bort ...

”Ingen rast och ingen ro”

Har haft några härliga dagar i Stockholm med mina underbara döttrar!!! Vi hann med lite av varje, bl.a. Skansen, Grönalund, shopping och picknick i parken :)) Är så oerhört tacksam för att min äldsta dotter tog ledigt från jobbet och gjorde oss sällskap!! Hon är bäst, helt enkelt bara för go!!! Stockholm är verkligen en vacker och härlig stad!!

Sen vi kom hem har vi hunnit plocka ur förrådet och börjat rensat så till veckan blir det en eller kanske flera vändor till sopstationen ( här går det undan :) minsann). Det är jobbigt och tungt att gå igenom alla saker, alla minnen och känslorna bara fara runt-runt i kroppen...

Förresten så fick jag lägenheten, vilket känns underbart skönt!! Trots att jag verkligen inte vill flytta från huset så tror jag att det kan bli riktigt bra, det här helt klart det bästa alternativet. Jag ber till Gud varje dag att han ska komma tillbaka samtidigt som jag vet att han inte vill, men under har ju skett tidigare och hoppet är det sista som överger en. Jag försöker verkligen intala mig själv att plocka fram alla hans fel och brister för att det ska gå lättare. Jag vet att han inte är perfekt men vem är det? Han är den perfekta för mig och jag saknar verkligen honom!!Jag vill helt enkelt inte ha någon annan!!! Då är jag hellre ensam ...

Men tids nog så kommer jag att kunna gå vidare, det får helt enkelt ta den tid det tar, de måste det få göra! Jag vill göra det här på rätt sätt!! Jag förundras över att jag känner mig så stark, att allt går så bra trots allt. Det är mycket att tänka på men nu har jag äntligen fixat klart allt, nu är det endast att rensa och röja kvar och troligtvis en del saker som ska säljas … längtar redan till nästa års semester – då ska jag endast njuta av livet och ta dagen som den kommer!!!

När vi var borta har x:et varit här och renast ut ur uthuset, tack och lov!! Han har verkligen slitet!! Han har varit jätte duktig, de var nämligen kaos och allt låg i utspritt överallt, de gick knappt att gå där inne, och inte är det något litet uthus heller ... Snart är det endast kvar att kontakta mäklaren, usch hur ska jag klara av det??? Vart ska jag hämta kraft???

Pappa fortsätter att kämpa på, de är inte lätt men de är så tappra, jag är riktigt imponerad!!

Usch

Nu är allt fixande och trixande gjort och det känns som att en klumpen i magen har krympigt ihop :)) Det går framåt med en rasande fart ... Nu ska de "bara" röjas och städas och sen ska vi kontakta en mäklare så att vi får huset sålt :((

Usch jag vill verkligen inte det här!!! Snälla kom tillbaka ... jag skulle göra precis vad som helst för att få honom tillbaka ... jag skulle kunna offra allt!! Detta eftersom att jag fortfarande älskar honom och jag vet att det vi hade var något alldeles speciellt, annars hade vi aldrig klarat av 9 år av så oerhört många och tuffa prövningar. Nu har vi tagit oss över "alla hinder" och vi skulle kunna få njuta av varandra, familjen och livet!!! Många undrar om jag verkligen skulle kunna förlåta honom och JA det skulle jag! Jag hatar det han har gjort men jag hatar honom inte!!! Jag älskar honom av hela mitt hjärta!!!

Det känns så sorgligt och konstigt att jag och Lillan ska åka på semester själv ... Idag är jag inte lika stark ...men nu ska jag åka till storstan och hämta energi ...

Stark

Idag är jag stark!!!! Och jag har faktiskt börjat känna en viss framtidstro :)) Jag är så glad, stolt och tacksam för att jag har mina underbara döttrar, den underbaraste familjen som man kan ha och för alla underbara fina goa vänner som jag har runt omkring mig ...

Livet går vidare och kanske kanske kan det bli riktigt bra till sist, trots att jag inte har honom kvar vid min sida ... jag kommer alltid att sakna honom och livet kommer inte att bli detsamma utan honom ... men jag SKA släppa taget och gå vidare, jag måste ...

Pappa är fortfarande på benen och det är jag så oerhört tacksam för, hoppas att smärtan inte kommer att ta över ... han är så oerhört tapper eller rättare sagt de är så oerhört tapper och jag är så tacksam för att jag har min älskade syster och svåger som finns där för dem hela tiden ... vad skulle jag ta mig till utan dem???

Plocka fram

Tittade på lägenheten idag och blev glatt överraskad :)) den var helt enkelt perfekt och jag hoppas verkligen att jag får den!!! Men jag har plats 9 i kön så den lär inte bli min ...

Idag har jag räknat och klurat och till sist satt sig allt :)) hur skönt som helst!!! Nu är det enbart ansökan om studielån kvar och det tar jag i morgon, orkar helt enkelt inte nu! När det är gjort kan jag koppla av och försöka hinna njuta av min semester ...

Vi har bestämt att vi ska inte röra något i huset, d.v.s. dela några saker innan mäklaren har varit hit. Jag och Lillan åker bort i ett par dagar och då ska han röja i boden och sen åker han och Lillan bort och då ska jag röja i skrubben, källartrappen och förrådet ... sen kan vi kontakta mäklaren ... Det ska verkligen bli skönt att få allt detta gjort, så att jag kan komma härifrån och få gå vidare ... med tiden kommer alla minnen att blekna men glömmer det gör jag aldrig och en del av mitt hjärta kommer alltid att tillhöra honom ...

Jag måste säga att det känns mycket märkligt att leva här bland hans saker och alla saker som gör sig påmind om honom ... de gör ont ... jag önskade att han ville komma tillbaka ... men jag vet att det är över och att han aldrig någonsin vill ha mig tillbaka. Han säger att han inte känner någonting för mig längre ... de gör ont ... de är så ofattbart ... Det är svårt att träffa honom, han är så fin och jag vill bara krypa in i hans trygga famn och glömma allt!!

Jag varken vill eller kan hata honom, han är en underbar person med många fina och bra egenskaper ... men jag måste acceptera att han "tillhör" någon annan som han planerar sin framtid med ... jag vill inte bli någon bitterfitta, jag vill leva och njuta av mitt liv, här och nu!!! Men jag blir starkare för varje dag och jag har börjat "plocka fram" alla hans brister, de gör att det går lättare men det är svårt!!! Egentligen vill jag inte men jag måste för att kunna gå vidare ...

Jag har tyvärr börjat röka lite smått, dumt ja jag vet - det är idiotiskt!!! Jag skäms!!! Men just nu kunde jag inte motstå ... får väl ta tag i det längre fram ...

Bitarna faller på plats

Det har varit en betydligt bättre dag idag :)) huset är äntligen städat, börjar få grepp på hur min ekonomi kommer att se ut framöver när allt är betalt :(( inte alls skoj men det kommer att gå ... Har fattat en del viktiga beslut idag och det känns bra!!! :)) På fredag ska jag iväg och titta på en lägenhet, hoppas att den känns okej och att jag får den!

De gick bra för pappa igår när han fick sitt dropp men idag har han fått känningar av biverkningarna, hoppas att det inte sitter i så många dagar ... han är tapper min far som han kämpar på!!!

Pratade med Lillans pappa idag ang. en del praktiska saker och efter många om och men blev i överens, om han nu inte kommer sen och har ändrat sig. Han påstår att jag övertalar/manipulerar honom så att han tycker som jag ... suck!! Jag säger som Lillan "hon har förtrollat pappa" ...

Försökte även prata med honom om att det är viktigt att han och jag kan prata om Lillan och att vi ska tänka på vad som är bäst för henne. Jag försökte även tala om för honom att det inte är bra att blanda in barn i sina nya relationer för snabbt (vilket även han tycker). Jag kommer ihåg vad bråttom han hade när vi träffades, han var "galet förälskad" och kunde inte vänta, han ville visa mig för hela världen ... Jag vill att han väntar med att låta Lillan träffa hanns "nya kärlek" på ett bra tag, inte det här året i varje fall (vilket naturligtvis även gäller mig om jag nu skulle träffa någon ny kärlek) men han kunde inte lova något :(( jag fattar bara inte varför??

Enligt honom ska Lillan bo varannan vecka så det innebär att han kan ägna sig heltid åt kärleken varannan vecka + under arbetstid (fikaraster och luncher) eftersom de jobbar under samma tak. Jag är rädd för att de kommer att ske ganska så snabbt. Dels eftersom han har "bråttom av sig" och dels för att de tycker att de har haft varandra ett tag, allt började trots allt i mitten av februari och sen har det gått med en rasande fart trots att båda hade ett förhållande ... men för Lillan är allt nytt!!! Hon har ännu inte hunnit fattat att pappa och mamma har separerat ... allt har ju varit precis som vanligt fram tills nu ... det har naturligtvis varit mer bråk här hemma sen det uppdagades sig att det fanns en annan ...

Undrar vem du har blivit, hon påverkar dej så, och du är helt "blind" ... undrar hur länge set är intressant ... men hon får väl dej att känna dig yngre ... undrar egentligen vem hon är ... en människa helt utan samvete som bara trampar på ... undrar om hon kommer att tycka att det är lika intressant att vara din flickvän som din älskarinna ...

Mitt liv går vidare trots allt och sakta sakta börjar det gå upp för mig vad som egentligen har hänt, vad du har utsatt mig för ... det sägs att tiden läcker alla sår och jag hoppas verkligen det!!!

Många beslut

Det har varit en jobbig dag idag på många sätt ... vart ska jag hämta kraft??? Jag vill verkligen inte det här, men jag vet att jag måste acceptera att du aldrig vill ha tillbaka mig, att du inte har några känslor kvar ... mitt hjärta blöder ... jag gör sönder ... MEN JAG SKA KLARA DET HÄR!! ...snart ska jag resa mig upp och gå vidare ...

De är många beslut som ska fattas ... jobbigt och svårt ... önskar att någon annan kunde tala om för mig hur jag ska göra ... jag velar fram och tillbaka, tiden rusar ifrån mig ... den stora frågan är om jag ska fortsätta plugga eller jobba, måste lämna in ansökan om tjänstledighet ... Fn vad svårt det här är? Orkar jag plugga mitt upp i allt, med ett hjärta som blöder ... kommer jag att kunna och orka fokusera ...

Tar jag mig igenom detta helskinnad kan inget knäcka mig ... de två viktigaste männen i mitt liv rycks bort från mig ... samtidigt som jag ser hur det plågar mina underbara älskade döttrar ... önskar att jag kunde skrika stopp stanna jag hinner inte med, vänta!!!

Spola-tillbaka-knapp

Livet går vidare ... det är tungt och ofattbart ... allt är med blandade känslor ... jag är ledsen, arg men samtidigt så är det skönt att äntligen kunna prata om allt som har hänt med andra ... det är verkligen en lättnad att slippa bära på allt och det är en befrielse att höra vad andra tycker och tänker ... Jag är inte ensam ...

Lillan har det jobbigt, hon funderar och vrider och vänder på sina tankar ... hon har svårt att sätta ord på allt, hon är ju trots allt bara 7 år, men hon är så klok!!! :)) Hon säger själv att hon inte vill tänka på det för då kommer tårarna, hon säger att hon är ledsen inom sig hela tiden ... Hon förstår det inte än ... men sakta sakta börjar det sjunka in att hela hennes familj har fallit sönder, hon funderar mycket på hur hennes familj ser ut nu, vilka är det som ingår i hennes familj? Om hon har två familjer? Kan man ha två familjer?? Vad svarar man på de??

Som tur är pratar hon mer och mer, hon har många frågor och funderingar, stackars liten :(( Hon önskar att det fanns en spola-tillbaka-knapp ... hon säger ofta att inget kommer att bli som det har varit ... de gör så oerhört ont att höra och se henne ... hon plågas verkligen ... men hon döljer det bra ... hon lägger locket på! :(( Tänk om jag ändå kunde "ställa allt till rätta", jag skulle ge allt för att göra henne lycklig igen!!!!

Hur förklarar man för en 7-åring att hennes pappa fortfarande älskar henne och bryr sig om henne, när hon tycker att han har valt "den nya" i ställer för henne??? De här är svårt!! Fick "peppa" henne så att hon skulle vilja åka till honom i morgon, hon vill inte lämna mig själv ... stackars liten att behöva slitas mellan oss båda ...

Vi har haft en bra dag idag trots allt ... är så otroligt glad för alla vänner som vi har runt omkring oss :)) Det här kommer vi att klara av men det kommer att ta tid! Tiden läker alla så sägs det ... stämmer verkligen det? Kommer jag någonsin att läka, kommer jag någonsin att kunna förstå vad som egentligen har hänt, vad du har utsatt mig för ... Varför ger du mig skulden, hur kan du säga att det är mitt fel ... Varför står du inte bara upp för de val som du har valt att ta???

Varför???

Jag har så oerhört svårt att greppa det som har hänt ... och jag ställer mig samma frågor om och om igen - Varför? Är det verkligen värt det??? Är det här verkligen slutet på vårt liv tillsammans? Kommer det aldrig någonsin att bli vi igen??? Hur ska jag kunna hantera det som har hänt? Hur ska jag kunna förlåta när du bara väljer att gå utan att ge oss en ärlig chans, utan att ens försöka, är det verkligen det här du vill??? Frågorna är många och svaren är få ...

Hur ska jag någonsin kunna komma över dig och sluta älska dig? Hur ska jag någonsin kunna förlåta mig själv för att jag lät detta ske??? Du är det bästa, de finaste, de underbaraste, de dyraste ... en del av mitt hjärta kommer alltid att tillhöra dig!!! Jag älskar dig så ... och jag saknar dig!!!

Varför valde du att vara så elak, varför har du hanterar detta på det värsta sätter, du kunde ha valt att göra allt på ett bättre sätt ... man få faktiskt bli förälskad och välja att gå vidare MEN man behöver inte för den delen smutskasta allt som vi hade och du hade inte behövt "skita ner mig" för att du skulle våga ta steget. Du kunde bara ha konstaterat att du blev förälskad och att du därför valde att gå ... man kan faktiskt lämna något som har varit fint och bra ... Ja, jag vet att det inte har varit en dans på rosor men vilket förhållande är det? Jag vet att det har varit många jobbiga stunder men övervägande har det faktiskt varit bra, annars hade vi aldrig tagit oss igenom nio år!! Ingen stannar i ett förhållande som inte är bra i åtta år, ingen står ut med att leva tillsammans med ett "psykfall" i åtta år, ingen -inte ens du!!!

Jag hatar inte dig men jag hatar det du har gjort mot mig!! Jag tycker inte mindre om dig men jag tycker inte om det du har gjort mot mig ... det är liksom inte du ... du skulle aldrig ha gjort så här!! Jag saknar den person som du var, den som du egentligen är ... då är du den bästa av alla och du är guld värd!!

Jag får ta en dag i taget och jag säger som lillan sa idag - Mamma jag önskade att det fanns en spola tillbaka knapp ...

Jag är så glad och oerhört tacksam för alla fina underbara människor som finns här för mig, ni är guld värda!!!

Idag fyllde min älskade pappa år ...

Ensam

Idag flyttade min älskade sambon så det innebär att jag är singel ... jag har mist den finaste underbaraste personen som har varit mitt allt i nio år ... jag som trodde att det skulle vara vi för alltid ... men nu är det över "på riktigt" och äntligen är det offentligt, det känns så skönt att äntligen få släppa ut allt!!!

Samtidigt som det är så sorgligt, hemskt och så oerhört fel. Varför var jag inte värd en andra chans? Varför vågade du inte sattsa? Varför ville du inte ge oss en andra chans, du hade allt att vinna och inget att förlora ... en förälskelse är inget stort, de går över ...

Varför väljer du att måla allt "vårt" i svart? Varför väljer du att enbart se mina brister? Varför ser du på vårat förhållande i svart? Vad är du egentligen rädd för? Vågar du inte gå annars? Kan du inte lämna ett förhållande som är bra och erkänna att du har träffat en annan och att det är pga det som du väljer att gå? Måste du ge mig skulden precis som du gjorde när du träffade mig? Allt känns som en repris, du kallar mig för samma saker som du kallade henne för, du ser på mig som du såg på henne, du ger mig all skuld som du gjorde med henne. Jag och hon har helt plötsligt samma fel och brister och du står precis som nu helt utan skuld ... du har även denna gång råkat ut för ett psykfall, en galen kärring ... Det är så synd om dej, igen!!!

Du tillät dig själv att känna något för en annan. Du gjorde ditt val och du valde bort din familj ... du tog allt och utsatte mig för så mycket. Hur tror du att det har känts i mig varje gång som du har åkt till henne? Allas nätter som du har varit hos henne och jag har legat och väntat och varit livrädd för att lillan ska vakna och fråga vart du har varit? Du har träffat henne sen i mitten på februari samtidigt som du har varit min ... jag har ju också legat i din famn ... jag fattar inget ... vi som funderade att gifta oss när du fyllde år i februari ...

Jag kommer alltid att sörja, jag kommer aldrig att förstå ... Jag hade kunnat gett allt för att få en chans och jag trodde verkligen på oss och de gör jag fortfarande ... Hur ska jag ta mig igenom detta??? Jag vet nu att jag har många vänner, många som finns där för mig och vill hjälpa och stötta ... Jag vet att jag kommer att klara mig ...

Nu är det äntligen gjort och det känns så skönt att äntligen få släppa ut allt!!!

Varmt

I går var jag och flickorna ner till badet så att lillan fick bada, vilket härligt väder :)) Lillan är som en fisk i vattnet, hon älskar verkligen att bada! På kvällen blev det ett kvällsdopp, skönt :)) 25,5 grader i vattnet!!! De var så varmt och skönt, jag tror att vi var där i ungefär 2,5 timme .... underbart!! Senare på kvällen och en bit in på natten satt jag ute på altan och drack vin, kunde bara inte gå in, de var alldeles för skönt ute ... Mysigt att bara sitta och småprata om allt och inget :))

Idag har jag och mina flickor hälsat på pappa och mamma, mys!!! :)) Vi blev bjudna på lunch, grillspett, pommes frites, bearnaisesås och grönsaker vilket smakade riktigt gott! Glass och jordgubbar serverades till efterrätt :))

Idag var jag iväg och plockade & färgade ögonbrynen, färgade även fransarna men fy satan vad det sved vet inte om jag vågar utsätta mig för det igen ... trodde att ögonen skulle brinna upp ... men snyggt blev det i varje fall och det är ju huvudsaken ;))

I morgon måste jag ner på stan och uträtta lite ärenden och sen senare på kvällen/natten åker min underbara älskade dotter tillbaka ner till storstan ... usch vad tråkigt och sorgligt ... tur att vi har hela dagen på oss att umgås och mysa :)) tiden går så oerhört fort när hon kommer hem ...

Jag har en sak som jag måste ta tag i men det är så jobbig, pinsamt, genant och det kostar så mycket så jag bara drar ut på det ... men det är nog dags att dra fart, kan inte vänta längre ...

Jag är så glad för min underbara familj och mina underbara vänner :)) vad skulle jag ta mig till utan er ...

Trav

Igår var jag på trav, en trevlig och spännande kväll :)) tyvärr så vann jag inga pengar men det var nära ... som tur var satsade jag inte så mycket heller ...

Idag ska jag iväg och fixa mina naglar sen blir det en vända upp till travet ... stallbacken är öppen och sen så blir det femkamp ...

I kväll kommer sanningen fram ... usch och fy ... jag vill inte!!! Hur ska det här gå?? Hur kommer allt att bli?? Hur tänker du? Hur kan du? Hur har du samvete?

I natt kommer min underbara älskade dotter hem ... mys!!! :))

Oj Oj Oj

Vilken dag det var i går, helt underbar :)) Först var vi i väg på clownen Manne vilket var riktigt bra ... underbart att se lillan så nöjd och glad :)) Trevligt att få umgås med min rara fina vän och hennes mysige son ...

På kvällen var jag bortbjuden på mat, vilken underbar mat! En riktig gormé middag med trevliga människor och mycket skratt ... sen var vi ut på roligheter, Engmans Kapell spelade - vilket underbart gäng!!! Jag drack, dansade och skrattade hela kvällen :))

Idag ska jag ta tag i en del saker ... känns inte alls skoj men jag har inget annat val, tyvärr :(( jag önskade att allt såg annorlunda ut ...

???

Att vissa människor inte ser hur illa de beter sig??? Hur kan en människa tillåta sig att bete sig så fruktansvärt illa? Hur kan man bara "trampa på" i sitt och prioritera sig själv hela tiden? Jag blir så besviken och ledsen ... jag trodde att det var varje förälders ansvar att sätta sitt/sina barn först ... Hur kan man medvetet bete sig som ett svin? Hur kan man som vuxen helt plötsligt börja bete sig som en tonåring? Undrar om du sover gott om nätterna???

Jag vet att om man väljer att se allt i svart och att vara elak, att skylla allt på andra, istället för att se vad man själv har gjort och gör, gör att det blir lättare att gå vidare och det gör mindre ont. MEN varför väljer man det? Vad är man då rädd för? Vad flyr man då i från???

Du säger att jag ska släppa taget, de har jag gjort för längesen ... jag är inte rädd, jag är inte rädd för att gå in på djupet och prata om känslorna ... jag vill förstå för att kunna gå vidare, slippa funderar och analysera, jag vill inte fly ... Vad är du egentligen rädd för?? Jag undrar vem det är som inte har släppt taget ... och varför har du inte gjort de???

Jag har kommit långt fram i min planering och jag måste erkänna att det känns gott i magen ... snart är allt klappat och klart och jag tror faktiskt att det kan bli riktigt bra, trots allt. Det är mycket som ska "fixas och trixas" och jag tror och hoppas att jag har tänkt på allt ... snart så är det endast det praktiska kvar ...

Idag ska jag och lillan ut på roligheter ... en clown kommer till stan ... I kväll är jag bortbjuden och det ska verkligen bli skoj :)) de var evigheter sen. Jag ser fram emot en helkväll med mycket skratt ...

Hoppas att solen kommer fram :))

Semester :))

I onsdags blev det åter igen en dag på stranden och det är verkligen hur skönt som helst. Det bästa av allt är att jag känner mig bekväm och inte alls malplacerad som jag brukar göra! Skönt :))

Jag har hunnit jobba mina två sista arbetspass och det känns verkligen skönt!!! Jag har verkligen supertrevliga och goa arbetskamrater och det är jag så oerhört glad och tacksam för!! Jag räknar fortfarande på hur jag ska arbeta till hösten ...

Äntligen är semestern här :)) Jag har inget speciellt inplanerat annat än att samla krafter ... bara vara, gosa och njuta av och tillsammans med lillan :)) måste passa på nu när vi har varje dag tillsammans ... Jag hoppas på mycket sol, värme, bad och skratt!!!

Idag funderar lillan och jag på att åka och hälsa på mamma och pappa en stund. Pappa mår så mycket bättre och det känns så skrämmande samtidigt som det känns roligt. Skrämmande eftersom att alla vi andra vet att snart är allt över, han själv tror att han har blivit botad ... Roligt eftersom man åter igen får se livsglädjen, att han lever upp och får energi ...