"Vi har alla en moral. Den visar sig i det vi gör - och i det vi inte gör"



tisdag 12 juli 2011

Spola-tillbaka-knapp

Livet går vidare ... det är tungt och ofattbart ... allt är med blandade känslor ... jag är ledsen, arg men samtidigt så är det skönt att äntligen kunna prata om allt som har hänt med andra ... det är verkligen en lättnad att slippa bära på allt och det är en befrielse att höra vad andra tycker och tänker ... Jag är inte ensam ...

Lillan har det jobbigt, hon funderar och vrider och vänder på sina tankar ... hon har svårt att sätta ord på allt, hon är ju trots allt bara 7 år, men hon är så klok!!! :)) Hon säger själv att hon inte vill tänka på det för då kommer tårarna, hon säger att hon är ledsen inom sig hela tiden ... Hon förstår det inte än ... men sakta sakta börjar det sjunka in att hela hennes familj har fallit sönder, hon funderar mycket på hur hennes familj ser ut nu, vilka är det som ingår i hennes familj? Om hon har två familjer? Kan man ha två familjer?? Vad svarar man på de??

Som tur är pratar hon mer och mer, hon har många frågor och funderingar, stackars liten :(( Hon önskar att det fanns en spola-tillbaka-knapp ... hon säger ofta att inget kommer att bli som det har varit ... de gör så oerhört ont att höra och se henne ... hon plågas verkligen ... men hon döljer det bra ... hon lägger locket på! :(( Tänk om jag ändå kunde "ställa allt till rätta", jag skulle ge allt för att göra henne lycklig igen!!!!

Hur förklarar man för en 7-åring att hennes pappa fortfarande älskar henne och bryr sig om henne, när hon tycker att han har valt "den nya" i ställer för henne??? De här är svårt!! Fick "peppa" henne så att hon skulle vilja åka till honom i morgon, hon vill inte lämna mig själv ... stackars liten att behöva slitas mellan oss båda ...

Vi har haft en bra dag idag trots allt ... är så otroligt glad för alla vänner som vi har runt omkring oss :)) Det här kommer vi att klara av men det kommer att ta tid! Tiden läker alla så sägs det ... stämmer verkligen det? Kommer jag någonsin att läka, kommer jag någonsin att kunna förstå vad som egentligen har hänt, vad du har utsatt mig för ... Varför ger du mig skulden, hur kan du säga att det är mitt fel ... Varför står du inte bara upp för de val som du har valt att ta???

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar