Idag var jag och flickorna ute på en liten skogspromenad :)) vilket var både mysigt och väldigt skönt! Det är så friskt och otroligt vackert ute på hösten! Vi bor väldigt nära skogen vilket är härligt! Området har en fin och trivsam utemiljö.
Lillan har nu åkt till sin pappa och det är så jobbigt att lämna henne med vetskapen om att det dröjer en hel vecka tills jag får träffa henne igen :(( Det gick bra att träffa honom idag d.v.s. det blev tack och lov inget bråk MEN det gör så oerhört ONT!!!! Jag tror att mitt hjärta snart brister ... Hur i hela fridens dagar ska jag ta mig igenom det här??? Det är bara så fel ... vi hade allt ända!!! D.v.s. jag trodde att vi hade allt. Du var min stora kärlek och tillsammans med dig vara jag lycklig! Jag vet att du egentligen inte har varit bra för mig men det var aldrig något som jag funderade på då. Det är ju något som andra har öppnat ögonen på mig nu, vilket har gjort att jag har insett det nu efteråt ... rättare sagt jag börjar inse det nu ... men jag har så svårt att förstå och acceptera att det har varit så!!! Tänk att du har manipulerat mig så totalt i så många år utan att jag ens har märkt det.
Jag har nu fått reda på att precis innan vi blev sambo var du hem till en annan kvinna (som är och var även då sambo) och försäkra dig om att hon inte ville ha dig och det var därför som du tog mig ... Jag har även fått reda på att du brukade under den tiden även gå till sängs med ditt x emellanåt ... Jag kan bara inte fatta det, jag kan knappt tro att det är sant, vi som var så kära ... Hur kan du göra något sådant mot en annan människa??? När jag får vetskapen om sånt här galenskap blir jag både ledsen, förbannad, sårad och väldigt kränkt! Det knäcker mig och självförtroendet är i botten ...
Vart ska jag få kraft ifrån? Vart hittar jag styrkan? Hur ska jag orka gå vidare? Vart ska jag hitta livsglädjen? Hur hittar jag tillbaka till mig själv och mitt självförtroende? Hur ska jag kunna våga lita på någon annan igen? Jag har kommit en bit på väg men det är långt kvar tills jag är helt på banan igen ... Jag är så rädd för att jag ska falla ... Jag saknar dig så, jag saknar den personen som jag hela tiden trodde att du var.
Varför ljuger du på mig? Varför vågar du inte stå för vad du har gjort? Vad får du ut av att andra inte gillar mig? Varför vill du att folk ska vända mig ryggen? Jag har inget gjort, det var du som träffade en annan, det var du som valde att ge upp allt och gå ... Jag har så oerhört svårt att förstå ... VARFÖR??? Vad förlorar du på att vara ärligt ... Du skulle vinna min och många andra människors respekt om du bara vågade vara ärlig ... Lillan skulle tjäna ALLT på det och så även vi! Allt skulle flyta på mycket bättre och vi skulle kunna samarbeta på ett helt annat sätt ...
Idag har vinterdäcken kommit på plats. Skönt och tryggt för i morse var det glashalt ute!! Speciellt nu när vi ska ut och åka.
Den här veckan ska jag se till att få ihop ett hemtrevligt hem till mig och flickorna. I morgon är det shopping som gäller :)) Jag ska köra alla prylar till stugan och jag ska hämta hem det sista från huset. Måste helt enkelt bli klar så att jag kan landa och så att jag ska kunna släppa det gamla och gå vidare ... Jag ska även hälsa på pappa :)) och jag ska läsa i massor så att jag hinner i kapp ...
Sen när allt är klar här hemma så ska jag börja träna och motionera ... och försöka hitta tillbaka till mig själv!!! Hur jag nu ska lyckas med det ...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar