Fördelar mot nackdelar

Jag anklagar dej inte!!! Du ska inte ha dåligt samvete, de kunde lika gärna varit jag! När man går vilse är det så lätt att hitta fel och ta en genväg som senare visar vara fel. Eller i varje fall inte rätt. Jag kan förstå varje liten känsla som du bär på och jag tycker verkligen synd om dig, samtidigt som jag hatar det du gör och känner! Det känns verkligen som att jag äts upp inifrån. Mina känslor åker också berg- och dalbana. Den enda skillnaden är att jag verkligen är klar med det ”gamla” och jag vill verkligen gå vidare tillsammans med dig!! För jag älskar dig så oerhört mycket, jag vet hur underbart vi kan ha det (och jag tänker även på vår dotter och hennes framtid)!

Jag har vägt alla fördelar mot nackdelar med vårt förhållande, jag har vägt fördelar mot nackdelar med att våga satsa och ge allt en rejäl ärlig sista chans … hur jag än vrider och vänder så överväger fördelarna …

Hur ska du kunna få distans till henne om du hela tiden ”höjer henne till skyarna” samtidigt som du ”sänker mig till helvetet”. Jag märker direkt på dig att du ”faller” när du ser henne eller träffar henne och det gör så fruktansvärt ont! Jag vill ha dig för mig själv och jag tror faktiskt att det är ett måste om vi ska ha en chans! Du känner inget för mig säger du ena dagen och den andra säger du att du gör det … du säger att du sätter ”på mig av ren kåthet” och ibland säger du att älskar med mig … vilket måste innebära att du inte vet hur du känner och att det är något som påverkar dig … Snälla ge oss en ärlig chans! Uppenbarligen finns det känslor kvar ändå! Om inte annat för dotters skull! Vad har du att förlora? En förälskelse är inget stort i längden och det kommer fler … jag lovar! Snälla var inte rädd!

Är du säker på att du verkligen är förälskad eller är det en livskris, såna som kan komma vid 30, 40 och 50 … eller är det rentav en djup kris i förhållande, såna kan komma efter ca 7 -10 år …

Jag kan visst förstå! Jag är en människa med känslor … men vi tänker inte lika … det jag inte kan förstå är hur du ”tänker få ihop det”? Hur ska du kunna få tillbaka känslorna när du hela tiden aktivt ”kväver” dem, du vill inte ta emot min kärlek samtidigt som du säger att du inte känner dig älskad av mig … Jag blir så förvirrad …
Jag älskar dej och jag vill verkligen inte mista dej!!