Livet är så orättvist ... nu är det tungt ... hur i hela friden ska jag ta mig igenom detta? Vart hämta jag kraft och energi?
Jag vet att det ordnar sig till sist ... trots allt så känner jag verkligen hur mycket jag ÄLSKAR livet - jag vill leva här och nu!!! Livet är alldeles för kort för att slängas bort ...
Jag vet ju nu hur underbart det kan kännas, vad skönt det är när kroppen är fri från all smärta och rädsla ... jag ÄR inte rädd längre ... vilket får mig att känna mig så glad trots allt. Jag är så tacksam för alla goa, fina, underbara vänner som finns där för mig och de lyssnar verkligen ... vilken tur jag har som har er!!! TACK!! :))
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar