Du skyller allt på mig och det bjuder jag på, hur mycket du vill, jag är inte dum! Jag vet, eftersom jag också har varit med på samma resa!!Vi har ÄLSKAT varandra djupt(annars skulle vi inte vara här idag)och jag ÄLSKAR fortfarande dej, jag vet, jag märker att även du gör det, fast det är skymt av din förälskelse till något nytt, outforskat och förbjudet!
Hur kan du ens tänka tanken att vi ska leva och verka som ett par, inför barnen och alla andra samtidigt som du på sidan av ska bygga något nytt tillsammans med henne?! Sjukt, tycker jag! Att vi ska bita ihop och ljuga för alla tills min pappa är död och begraven ... du kräver inte lite du ...hur ska jag orka bära det? Du lägger fram det som att det är för att du vill finnas där för oss ... men det vill du inte alls, då skulle du våga och vilja satsa ....
Tänk vad det kan göra gott för själen att få prata ut med någon, att få bekräftelse på att jag inte alls är dum i huvudet och att allt inte alls är mitt fel, att vi faktiskt är två om det.
Jag har nu fattat mitt beslut och jag ska inte be dej mer ... men jag tycker verkligen att det är synd, synd att du inte vill och vågar satsa, att du inte kan se ... Det gör så ont och det är så onödigt! Jag ska inte gråta över spilld mjölk - Jag ska leva livet! Livet är alldeles för kort för att kastas bort ...och jag kan leva utan dej ...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar