Lära om

Det är inte alls någon lätt sak att försöka lära om sig! Jag har alltid varit en sån person som har velat alla andra det allra bästa och jag vill att allt ska vara så "perfekt" som möjligt! Men det kan lätt tyvärr missförstås och uppfattas som att jag lägger mig i och ska ha kontroll :(( men så ÄR det absolut inte, jag behöver inte alls ha koll. Jag tycker faktiskt att det är väldigt skönt att slippa ha kontroll MEN jag vill att allt ska vara "perfekt".



Men det krävs planering för att de ska fungera och bli bra. Och jag gillar faktiskt att planera men det gör visst inte alla,vilket jag är väldigt förvånad över, VARFÖR vill man inte det? Trots att man vet att det endast är det som kan göra att det blir den "allra bästa kvalitén på livet", MEN man får för den skull inte glömma att vara spontan!



Min sambo fyllde 50 år för ett tag sedan, och för någon veckan sen ringde hans bror till mig och undrade om det passade att de (alltså min sambons hela familj), kunde komma och överraska och uppvaktade honom den 9 april. Eftersom att jag skulle jobba så kändes det inte alls så passande :(( men nu är det så att några av hans syskon långt bort och alla skulle vara hemma den här helgen, eftersom att deras pappa fyller 80 år. Så självklart svarade jag ja och lovade att försöka se till att sambon skulle vara hemma (vilket INTE har varit lätt)! Vi bestämdes att han skulle höra av sig närmare. Vi pratade även på mat och fika men han sa att de fixar något och tar med. Men jag tyckte att det kändes fel så jag började fundera på hur jag skulle kunna lösa det.

Till saken hör att hans bror inte har hört av sig och eftersom att jag har fått så många "pikar", av min sambo, om att jag planerar sönder saker & ting och att jag lägger mig i och är så stökig, så har jag inte velat ringt och frågat dem! Men jag har naturligtvis haft en plan. Jag bestämde mig för att se till att ta bilen till jobbet så att han inte skulle kunna åka bort. Jag har även gått och klurat på vad jag skulle kunna sätta sambon i för "jobb" så att han verkligen skulle vara hemma.

Jag har som jag tidigare har skrivit enormt mycket i skolan just nu, så jag har inte hunnit bakat och grejat men jag har haft en plan om att beställa en exotisk planka, som de skulle få svänga förbi affären (eftersom att jag jobbar och det skulle överraska) och hämta innan de kom hit. Men eftersom att han inte har hört av sig så tänkte jag att det kanske inte blir något och sen så visste jag inte heller hur många blir de, så därför struntade jag i det.

Men mitt i denna röran och vetskapen om att jag alltid är så stökig så har jag lagt det där med plankan åt sidan och tänkte att när han hör av sig, om han gör det ringer jag affären och hör om det går att fixa. MEN han skickade ett sms ungefär 3 timmar innan (jag hade trott någon dag innan)och då kände jag att jag struntar i plankan för att nu har ju de hunnit planerat något. De hade tårta med sig och jag känner mig som en sämre sambo som inte kan bjuda på något! :(( Jag är övertygad om att de skulle ha uppskattat plankan och att det skulle ha satt lite mer "guld" på tillvaron ...