Förlåt!!!

Nu har Lillan åkt ... junior var med och hämtade henne. Jag blev alldeles kall i magen å klen i benen, vågade inte ens titta. Jag hade så gärna velat krama om honom och tala om hur mycket jag saknar honom, men det hade jag aldrig klarat av. Vet ju även att han inte vill det :(( Det gör så otroligt ont!! Det gör så ont att veta att även han har vänt mig ryggen, egentligen fattar jag inte varför? Vad har jag gjort? Du sa att han inte vela ha något med mig att göra, han tyckte lika som du ... det gör så ont, VARFÖR???

Jag har alltid månat om junior som om han skulle ha varit min egen, jag har varit väldigt noga med att det skulle ha varit lika, att han skulle trivas och att det skulle ha varit hans hem och att han skulle känna sig som en i familjen. Tänk vad många tårar jag har gråtit för hans skull,för att han har mått så dåligt, för att det inte har fungerat, för att du och hans mamma inte kunde sätta honom i första hand ... Åh vad jag saknar honom! Hade önskat att han fortfarande hade velat ha mig kvar i sitt liv,att vi skulle kunna fortsätta att ses. Jag hade hoppas på att jag skulle ha betytt något för honom. Vetskapen om att det inte är så gör så oerhört ont!! Det känns som att jag går sönder snart ...

Det gör så ont att helt plötsligt så är man inte värd något, alla år är som helt bortblåst ... Vår familj finns inte längre ...

Nu ska jag lugna mig med en kopp kaffe. Sen ska jag dra fart, vill ha en lugn och skön kväll ... Jag ska dra ett varv med dammtrasan, snabeldraken och golvmoppen. Skriva rim, göra ris ala malta, skicka några sms och ringa ett samtal ska också hinnas med. Sen ska jag njuta av lite julmat och ett bad :)) I kväll ska jag ta hem högsta vinsten på bingolotta ;))

Kram och God Jul på Er alla!!