Jag minns

Jag kommer ihåg det som om det vore igår, dagen då vi träffades för första gången. Du sträckte fram handen och hälsade med ett stort charmigt leende. Efter det arbetade vi tillsammans några enstaka gånger, du var så oerhört lätt att få kontakt med och lära känna, så lätt att prata med och du sa så många kloka saker. Efter ett tag blev det dags för personalfest och vi dansade hela kvällen, vi kunde inte släppa taget om varandra. Allt var så oskyldigt, de enda som hände var att vi höll varandra i handen … efter den kvällen var jag ”såld”.

Efter ytterligare några dagar ringde du, du vill bara prata och vi pratade en stund, efter det hörde jag inte av dig på ett tag, men du fanns med i mina tankar hela tiden och en dag ringde du för att berätta att du hade flyttat. Efter det var vi oskiljaktiga … Jag trivdes verkligen i dit sällskap, vi skrattade, pratade och allt var så enkelt med dig. Du var så snäll och go, läcker på alla sätt och vis … du hade allt och jag saknade inget … jag hade träffat mannen i mitt liv!!!

Vi gjorde så mycket roligt tillsammans och dagarna bara flög fram … allt gick i en rasande fart men tillsammans med dig var jag nöjd, jag kände mig hel … allt var perfekt!!! Jag hade träffat min ”andrehälft”, inget hade kunnat vara bättre … Jag njöt verkligen av livet …

Sen kom verkligheten i kapp oss och allt har bara snurrat på i en rasande fart … det ena har avlöst det andra och det har varit många ”kämpiga” perioder men tillsammans har vi överlevt allt. Nu när allt har lagt sig, alla ”bekymmer och hinder” är över ... och vi skulle börja njuta av livet fullt och fast … då dyker hon upp och (som Lillan säger) ”förtrollar dig” …

Nu sitter jag här ensam och funderar på varför vi lät allt annat uppta oss, varför ”la” vi inte mer tid och kraft på oss själva och sa nej till allt det andra … vi tog varandra för givit och har hela tiden ställt allt annat i första hand … och på vägen tappade vi bort varandra … vi hade kunnat hitta tillbaka till varann, jag hittade tillbaka till dig, du blev uppvaktad av henne och hon gav sig inte, hon stod hela tiden i vägen så du såg aldrig mej … skulle hon flytta på sig skulle du se …

Jag kommer alltid att älska dig och Du kommer alltid att saknas mej … förlåter henne gör jag aldrig …