Har haft några super härliga dagar med mycket skratt :)) Mitt sociala liv är på topp, precis så som det var och ska vara och jag njuter så!!! Jag har verkligen så många fina, underbara vänner och jag är så stolt och glad för dem :))
Igår började jag jobba igen efter nästan 6 veckors ledighet, en otroligt skön känsla :)) Vilka underbara kollegor jag har, de är de allra bästa!!! De här veckorna har varit de tuffaste i mitt liv ... nu vill jag bara att allt blir klart och att det kan bli oktober så att vi får flytta ... orkar inte gå kvar här med alla minnen och vetskapen av att snart ska en annan familj bo här ... Jag har bråttom att få bort så mycket som möjligt av smärtan som finns inom mig ...
För att överleva sluter jag mig i "min bubbla och bara kör på utan att känna och tänka" så mycket. Visst finns det stunder som jag faller men förhållandevis så är det inte så ofta. Jag måste för att överleva, kan inte bryta ihop nu ... min tid den kommer den med ...
Snart börjar skolan :)) som jag längtar, samtidigt som jag oroar mig mycket för hur det kommer att gå, kommer jag att kunna fokusera och orka, kommer ekonomin att gå ihop ...
Jag blir så oerhört besviken och ledsen på dig, hur kan du? Vem är du egentligen? Du kränker mig verkligen, varför vill du sparka på en som redan ligger? Jag har hela tiden försökt att bemöta dig med respekt men nu tänker jag inte bemöta dig längre. Jag ska aldrig mer sträcka ut min hand, du spottar i den hela tiden. Jag kommer aldrig att bli din vän. De får vara så här nu, locket ska på! Men räkna aldrig med mig ... NU ska jag gå vidare ...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar