Sveket

Igår var jag bjuden hem till en vän, där bjöds på mycket trevligt sällskap, mat, lekar och mycket skratt. Senare på kvällen åkte vi iväg ut på krogen och där bjöds det på ytterligare en hel del skratt ...

Pappa är sämre igen ... Jag orkar inte ta till mig det, de gör så ont och är så svårt att hantera. Eftersom pappa är orolig för hur det går för mig, så väljer jag att inte åka hem så ofta, vill ju inte visa att det är tufft, vill inte oroa honom ... Tårarna kommer helt plötsligt och jag kan inte hejda dem ...

Önskade att jag hade haft dej vid min sida, jag skulle verkligen behöva dig. Skulle behöva ditt stöd och din famn. Varför svek du mig nu när jag behöver dig som mest? Hur ska jag ta mig igenom allt detta?? Vart ska jag hämta kraft??

Mitt hjärta brister snart ... Jag saknar verkligen dig och vårt liv tillsammans. Sveket är enormt tungt att bära ...

Huset har nu kommit ut och det är enbart en vecka kvar till visningen ... och om en månad flyttar jag och flickorna ... Jag vill verkligen INTE!!!

Den 6 september händer det något speciellt och det ska bli så kul,riktigt spännande och jag längtar verkligen ...